I alla biljardgrenar använder man en biljardkö för att spela på bollarna. Hur köerna ser ut varierar lite mellan grenarna. Den tydligaste skillnaden är att den övre delen på kön och framför allt köspetsen är olika breda.

En snookerkö är smalast, med en spets på ca 10 mm. En poolspets är ca 13-14 mm bred och en carambolespets är ungefär 12 mm.

En poolkö kan vara ganska dekorerad och innehålla många olika träslag. Snookerköer och caramboleköer är ofta enklare i sin design.

Professionella köer är ofta delbara i en eller flera delar. Mellan delarna sitter en metallgänga. Det gör att kön blir enklare att transportera men också tåligare.

Förr i tiden gjordes biljardbollar av elfenben, alltså betarna från elefanter. Det innebar ganska dålig kvalitet på bollarna och ledde framför allt till att elefanterna nästan blev utrotningshotade. Idag görs bollarna istället av plast och finns i många olika färger och varianter.

Snookerbollarna är minst, ca 52 mm i diameter. Ett bollset innehåller 1 vit boll, 15 röda bollar samt 6 bollar i andra färger: gul, grön, brun, blå, rosa och svart.

I pool är bollarna lite större, ca 57 mm i diameter. Ett bollset innehåller 1 vit boll, 7 halvfärgade bollar, 7 helfärgade bollar och en helsvart boll.

Carambolebollarna är störst, 61 mm i diameter. Å andra sidan använder man bara tre stycken: en vit, en gul och en röd.

Idag är pool den vanligaste grenen i Sverige, och poolbord finns på väldigt många skolor och fritidsgårdar runtom i landet. Det är för många den första kontakten med biljard överhuvudtaget. Men det finns alltså två grenar till som är väldigt populära i hela världen, snooker och carambole, och som ni kan se nedan är borden som man spelar på lite annorlunda i de tre grenarna.

Alla biljardbord finns i olika storlekar, men de vanligaste är vad som kallas 9-, 10- och 12-fotsbord. Siffran betyder hur stor spelytan är, alltså området innanför vallarna på bordet där man spelar.

Carambole: Borden är lite större än i pool, 10 fot, och har inga hål alls. Här går spelet ut på att spela köbollen runt bordet genom att träffa vallarna ett visst antal gånger.

Pool: Här används oftast så kallade 9-fotsbord med sex hål, dvs. 254 x 127 mm. På fritidsgårdar och skolor finns också ofta mindre varianter.

Snooker: I snooker används det största bordet, 12 fot, vilket är nästan en meter längre och bredare än poolbordet, men precis som i pool har det också sex hål.

Triangeln används i pool och snooker för att lägga upp bollarna innan man börjar spela. Oftast är de av trä eller plast. På vissa biljardbord finns en särskild plats på kortänden där man hänger triangeln när den inte används.

I pooltävlingar används ofta en så kallad uppläggningsmall. Det är en plastmall formad som ett upplägg i 9-ball, 10-ball eller 8-ball. Fördelen med mallen är att bollarna ligger tätt intill varandra utan glapp. Det gör att bollarna sprids bättre på bordet när man spränger. Kanske använder ni en sån mall på er skola eller fritidsgård?

En krita är ett litet fyrkantigt tillbehör som används i alla grenar. Med hjälp av kritan får köspetsen fäste på köbollen och ger ett bättre resultat.

Om man inte kritar ordentligt, eller om man råkar träffa väldigt snett på köbollen, är det vanligt att man gör en ”kix”. Det innebär att köspetsen glider av köbollen. En kix är ofta en foul som du lätt kan undvika genom att krita ofta, mellan varje eller varannan stöt.

Krattan är ett hjälpmedel när det är svårt att nå på bordet. Den kan se ut på olika sätt men det finns alltid skåror eller klykor där man ska lägga kön. Tanken är att krattan ersätter den arm och hand som man vanligtvis har på bordet. Det ska alltid finnas minst en kratta till varje bord.

För att använda krattan: Lägg ner krattan på bordet så att kratthuvudet ligger precis framför köbollen. Lägg ena handen på krattan så att den ligger stadigt. Då är du också beredd att lyfta upp krattan efter att du gjort din stöt. Om det ligger bollar i vägen får du så klart hålla kvar krattan i handen istället.

Lägg kön i en av skårorna på kratthuvudet. Håll den som en upp- och nervänd dartpil med tumme och pek- och långfinger längst bak runt krattan. Sväng ut armbågen så att den pekar ut från kroppen istället för ned mot golvet. Rör sen kön fram och tillbaka i skåran för att sikta in dig på köbollen.

Så fort du gjort stöten lyfter du upp krattan från bordet så att du inte riskerar att träffa den med någon boll.